Tag Archives: jesus

Ateism och andra ismer.

Ateism och icke-tro.

Har fått en del kommentarer om att jag inte tror på gud, så jag tänkte väl bara skriva av mig lite om vad jag egentligen står för.

Jag har aldrig tidigare under mitt liv sagt att jag inte tror på gud alls. Jag har väl aldrig heller sagt motsatsen tidigare, eftersom jag helt enkelt aldrig tagit ställning. Det var först när jag började hänga på ett internetcommunity där det var väldigt många kristna som jag faktiskt insåg var jag stod.
Det var otroligt många som verkade helt hjärntvättade och helt ute i det blå. Ju mer jag diskuterade och ju mer jag läste i dessa bloggar desto mer insåg jag att jag faktiskt inte för en enda sekund kunde säga att jag tror på gud. Jag fick se så många skräckexempel på ungdomar som verkade vara totalt hjärntvättade och det enda de pratade om var gud, jesus och att de blivit frälsta osv. Visst, bra för dem, om de mår bra av det. Men det tror jag inte att alla gör. Börja leva och se lyckan i verkligheten istället tycker jag. För att inte tala om alla dessa som skrev riktigt deperimerande inlägg om självmordstankar, ångest och allt annat pga att de inte ansåg sig vara lika goda som Jesus. Då har det verkligen gått för långt. Att leva för att dö, kändes det som.
Jag hade diskussioner om  hur de hittat sin tro också. Alla påstod att det var nåt de kom fram till själv osv. Sen var så gott som alla uppvuxna i ett kristet hem med religiösa värderingar (behöver absolut inte vara nåt fel i det dock) och att de blivit skjutsade till söndagsskolan och kyrkans barntimme ända sen barnsben. Hur många som är uppvuxna under dessa premisser kommer fram till att de skall konvertera till islam och bli muslimer? Ok, det händer men det är inte vanligt.

Visst, det finns ju en massa klassiker som att “om gud verkligen finns, varför tillåter han alla krig” osv…. Svaret är ju oftast ännu mer klassiskt. “Guds vägar äro outgrundliga” eller “gud gav människan en fri vilja”… Men för mig känns det VÄLDIGT svårt att förstå hur man kan lägga upp sitt liv på en bok.

Det var alltså för tre år sen typ som jag sa att jag inte trodde på gud för första gången. Tror kanske att jag tidigare “velat” tro för att det nog kan vara skönt att ha nåt att “luta sig tillbaka på”… Men när man väl tänker efter så ser jag ingen som helst anledning. Varför tro på nåt bara för trons skull.
Jag menar, jag är döpt och konfirmerad. Jag har alltså döpts in i den kristna tron och jag har i och med konfirmationen valt att bekänna den kristna tro som givits i dopet. Och hade nån frågat mig när jag var 15 år så vet jag inte vad jag skulle ha svarat…. Gissar nåt i stil med att jag tror att det finns nåt där ute, men inte vet vad. Jag har skrivit det förr, och jag skriver det igen. Man borde inte konfirmera barnen vid 15 års ålder (Skriver konfirmera barnen eftersom jag inte tror att det är helt utan yttre påverkan, de konfirmerar sig inte själva) eftersom man i de allra flesta fallen inte har skaffat sig en åsikt om det hela. Och har man det så kan man ju faktiskt döpa sig ändå. Hur många är det inte som konfirmerar sig för att föräldrarna vill det, kompisarna ska göra det, man får presenter, eller nåt annat som inte har nåt med den kristna tron att göra.

Jag började kolla lite på ateism på nätet. Denna “icke-tro” som det så fint heter. Tror nog att jag inte vill/har velat kalla mig för ateist för att det klingar illa i mångas öron. Nästan som att man är tvungen att tro på nåt och tror man då inte på gud så måste man vara satanist eller nåt annat hemskt.

Vad har vi för olika -ismer då? (Källor Wikipedia, Fredrik Bendz, www.ateism.se och blogg.ateism.se bland annat) Här är ett litet utdrag av de vanligaste ismerna inom ateism.

Svag Ateism: Avsaknad av tro på en eller flera gudar. Man säger inte att gud INTE finns, eftersom det inte finns bevis för det heller. Svag ateism kallas ibland för agnostisk ateism, negativ ateism eller implicit ateism.

Stark Ateism: man har uppfattningen att gudar inte existerar och hävdar eventuellt att det även är ytterst osannolikt att det finns gudar, eller att det till och med finns bevis för att gudar inte existerar. Stark ateism kallas ibland positiv ateism eller explicit ateism.

Agnosticism: En agnostiker är en person som varken tror eller inte tror att Gud existerar. Ungefär som nonkognitivisten. En typ av svag ateism.

Nonkognitivism: Ytterligare en typ av ateism där man menar att ordet “gud” är språkligt meningslöst. Påståenden som “Gud existerar” eller “Gud existerar inte” är enligt nonkognitivisten meningslösa.

Ignosticism:  En typ av agnosticism. Om en agnostiker säger “Jag vet inte om Gud finns” så kan en ignostiker istället säga “Jag vet inte vad du pratar om när du pratar om Gud”. För en ignostiker är frågan om Guds existens nonsens och har samma logiska status som frågan: “Vilken färg har tisdag?”. Båda frågorna anses meningslösa och har därför inga meningsfulla svar.

Sekularism är en politisk åskådning, som önskar minska religionens politiska betydelse, och samhällsbetydelse i allmänhet, och istället i görligaste mån göra religionen till en privatangelägenhet.

Det sista har väl inte direkt med ateism att göra, men jag tog med det ändå. :) Om inte religionen hade funnits i den utsträckning den gör här i världen så hade vi inte haft lika många krig som vi har idag och andra dumheter som görs i religionens namn. Visst, religionen har säkert räddat ett antal vilsna själar och kyrkan gör ju mycket bra också. Det finns dock många andra sätt än genom kyrkan att skänka pengar till välgörenhet och göra goda gärningar.

Kallade mig själv nonkognitivist först, mest pga att slippa kalla sig ateist och att det väckte frågor om vad det egentligen betydde. Nu var jag väl inte helt säker på det först själv heller… ;) Jag hamnar nog nånstans mellan stark och svag ateism just nu skulle jag tro. Jag tror inte på gud, men jag kan ju fortfarande relatera till gud språkligt enligt den religiösa definitionen på gud. Däremot så känner jag väl att det är mer osannolikt att det skulle finnas en eller flera gudar än att de faktiskt skulle existera. Där lutar det mer åt stark ateism.

Gudsuppfattningar enligt Wikipedia:
Agnosticism, Ateism, Deism, Guds immanens, Guds transcendens, Henoteism, Monolatri, Monoteism, Pandeism, Panenteism, Panteism, Polyteism, Religionsfilosofi, Teism

Länkar:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Gudsuppfattningar
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ateism
http://www.ateism.se/
http://www.ateism.se/faq.html
http://www.ateism.se/definition.html
http://susning.nu/Ateism
http://bloggar.se/om/ateism

Ska väl också förtydliga det att detta inte på nåt sätt skall ses som nån absolut sanning. Detta är det jag kommit fram till och som jag uppfattat det. Har jag tolkat nåt fel så är jag öppen för diskussion om det hela och kommer säkerligen att ändra denna text framöver. Det är ett intressant ämne, och jag blir uppenbarligen upprörd när man hör om hedersmord, hjärntvätt och andra dumheter. Folk får såklart tro på vad de vill, så länge de mår bra av det och inte låter det gå ut över nån annan.
Jehovas Vittnens dörrknackande och påprackande av religiös propaganda gör mig rent av irriterad. Har varit ett antal och ringt på dörren det senaste året och en del har faktiskt godtagit när jag sagt att jag inte är intresserad. Men långt ifrån alla. Dom sista gångerna så har jag bara sagt att jag inte tror att gud finns. Det har varit lättare att få dem att gå då. Att säga att man inte är intresserad funkar inte alltid eftersom följdfrågan blir om man inte vill känna kärlek och glädje och annat….

Detta är ett outtömligt ämne, och jag har säkert inte skrivit det sista om det heller.

Med reservation för felaktigheter
/Fredrik

Jag tror inte på gud.

Nej jag tror inte på gud. Fick frågan igen pga mitt tidigare inlägg. Jag har absolut inte nåt emot den kristna tron, eller nån annan tro för den delen. Så länge man mår bra av det så är det helt ok. Men när det kommer till att försöka pracka på andra (mig) sin egen tro utan att man har bett om det tycker jag inte om. Sen att man så ofta ser folk som lägger upp hela sitt liv på en bok. Det handlar helt plötsligt inte om att leva i nuet och bara ha det så bra som möjligt utan man skall tydligen leva för att dö. Man ser ungdomar som har självmordstankar för att de inte anser sig vara lika goda som jesus, andra skriver spaltmeter med olika citat från bibeln och tror på fullaste allvar att de kommit på sin tro själv. Att de sen har två föräldrar som är kristna och som har skjutsat sina barn till söndagsskolan hela livet skall alltså inte alls ha haft nån inverkan. Nej jag tycker det ofta lutar mer åt hjärntvätt än en hälsosam tro.

Fredag. Oväder tunnpannkaka och sol.

Idag har det verkligen öst ner. Och helt plötsligt spricker det upp och blir jättesoligt. Vi var ute och lät hundarna springa av sig, då började det storma och blåsa som attan. Nu lyser solen igen och nu börjar man höra åska på avstånd. Låt oss säga att vi är rätt nöjda över att åka till Turkiet i övermorgon. Ja, jag tjatar rätt mycket om det och jag hoppas alla är jätteavundsjuka på oss. Det skulle vi ha varit. ;)
Och maten har inte varit sämre idag heller. Mörjade dagen med en massa kaffe, som vanligt… Sen blev det tunnpannkaka med hjortronsylt och grädde. Nyttigt? Nej. Gott? Svar Jesus August. Som alltid börjar det funderas på vad som är tunnpankaka och vad som är plättar… Jag som alltid har svaren på alla dessa svåra frågor vet ju redan hur det ligger till. Plättar är små runda tunnpankakor som görs i en plätt-lagg (Visst heter det så?) och tunnpankaka görs på samma sätt fast i en vanlig stekpanna. Helst gjutgärn. Sen har vi ugnspankaka och fläskpankaka som görs i ugn. Tänk om folk skulle fråga mig direkt en sån här tvist uppstår så skulle jag kunna lösa problemet direkt som den sanna problemlösaren jag är.