Min familj…

är den underbaraste i hela vida världen (och jag är inte partisk jag). Min son ligger och slumrar efter ett stadigt mål mat och min man sitter och skruvar i en cigarrtändare (eller nåt) och lyckas faktiskt fixa den…han ser nöjd ut :) Kom just på att han nog aldrig har bloggat om sin önskan som liten grabb att få “den lilla kemisten” för barn att göra sina egna experiment…jag förstår att hans mor sa nej (han fick ju fakiskt “den lilla elektrikern” istället). Sen har vi ju vovvarna som har visat sig vara de perfekta familjehundarna. Lugna och goa…det här kommer att bli fint,fint.

Nu har det i alla fall gått hela 11 dygn sedan Jack föddes och jag har legat ganska lågt med att höra av mig till vänner, bloggat och annat vardagligt…har varit helt förtrollad av den lilla människan som har kommit in i vårt liv. Kan inte slita mig från honom. Borde nog sova mer nu när Fredrik oxå är hemma och äta bättre men det glöms liksom bort, jag vill bara vara med Jack. Jag borde fixa lite med inköp till mig och Jack och vi borde handla hem lite mat men jag tar mig inte för det…det är så mysigt att bara ha honom på magen och känna hans andetag. Hur har jag kunnat vänta så länge med att skaffa barn? Ja, jag vill ju inte ha ngn annan pappa än Fredrik till honom så det hade ju inte gått så mkt tidigare än  så här men i alla fall :) Jag är glad att jag väntade tills jag träffade Fredrik, det är jag verkligen :)

Här kommer i alla fall min ursäkt till mina underbara vänner…tack för era fina sms och mejl och att ni har respekterat vår önskan om att ta det lungt från början med besök och samtal. Nu börjar vi som sakta tina fram igen och jag ser fram emot att träffa er alla snart.

KRAM


One thought on “Min familj…”

  1. KRAM tillbax! Myser verkligen när jag dagligen läser er blogg, vilken harmoni :-) Ser fram emot att se underverket live.

    KRAM KRAM

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *