Djävla idiot!

Kände bara att jag ville skriva av mig lite om det som hände i lördags på väg till luleå.
Det blir ju märkt rätt tidigt nu för tiden och när vi väl närmade oss piteå så var det helt nattsvart. Vi körde på 110-vägen som är innan bron innan piteå och vi ser på långt håll en bil i höger körfält som kört in mot kanten och slagit på varningslinkers. Man släpper lite på gasen och byter fil till vänster körfält. Och när vi väl kommit ca 40m från bilen så står en man eller kvinna på huk över ett påkört djur eller nåt. Utan reflexer. Helt plötsligt så är personen bara framför bilen och jag är helt säker på att nu smäller det.
Panikartat på bromsar man och väjer, och på nåt underligt vänster så missar jag personen med nåt som kändes som centimetrar. Jag kommer bara ihåg att anti-sladd-indikatorn blinkade och jag trodde vi skulle åka av vägen. Linda börjar gråta och jag skakar i hela kroppen
Hur fan kan man vara så dum att man stannat bilen på höger sida på en tvåfilig väg, går 40m i mörkret över till vänster körfält, utan reflexer eller nåt annat.
Det tog nån kilometer innan vi hittade nåt ställe att stanna på och då brast det för oss båda. Chocken gjorde att tårarna kom och jag bara satt och skakade. Linda kunde knappt andas. Vi stod säkert still i en halvtimme innan jag kunde köra igen och vi tog oss till luleå.
Är svårt att beskriva så här med ord hur det kändes, men den panik jag kände var det värsta jag varit med om nånsin i trafiken.
Scenariot har spelats upp för mig så många gånger. Jag var ju helt säker på att jag skulle köra över personen. Nästa tanke var ju att vi mycket väl hade kunnat åka av vägen. Och sen har jag ju min gravida fru med mig i bilen och jag kunde bara inte släppa tanken på om barnet hade klarat sig. Jag är ingen läkare eller expert. Jag vet inte hur kroppen kan reagera på en sån här situation så när jag väl kände barnet sparka så kom tårarna igen. Tror jag höll min hand på hennes mage hela vägen till Luleå.

Det var nog bra att det inte fanns möjlighet att stanna för då hade jag nog slagit ner personen i fråga. I efterhand kan jag bara tycka att det var idiotiskt att göra som han/hon gjorde. Jag är djurvän ut i fingerspetsarna och hade själv velat gå och se hur det hade gått om jag hade krockat med ett djur, men jag hade inte gjort det på bekostnad av min och mina medtrafikanters säkerhet. Personen hade kunnat utplåna en hel familj pga en påkörd hund eller räv eller vad det nu var.

Nej jag är så otroligt glad över att det gick som det gick. Att vi har den bil vi har spelade nog en rätt stor roll också. Hade jag haft kvar min gamla Pontiac Bonneville så hade jag aldrig hunnit väja och personen hade mest troligt varit död nu. Hade jag haft en mer sladdbenägen bil utan antispinn och antisladd-funktion på så hade det varit stor risk att någon av oss hade skadats eller nåt ännu värre.

Man får ju hoppas att personen i fråga insåg faran och snabbade sig därifrån så att inte nästa bil körde över honom.

Så, som slutord på detta inlägg får jag väl passa på att vädja till alla i trafiken att tänka sig för både en och annan gång. Det är INTE värt att riskera andras liv (sitt eget bör man ju få avgöra själv om det är värt att rädda) för att kolla om ett djur är skadat, oavsett hur stor djurvän man är.


One thought on “Djävla idiot!”

  1. Instämmer helt och fullt med din slutreflektion och jag hoppas att allt bara fortsätter bra för er båda två utan blessyrer.

    Ha en trevlig helg och en god fortsättning.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *